Se Min hälsa Sömn Stress Klimakteriet Tarmflora Huvudvärk Ergonomi Fråga experterna Om MåBra

3 sätt att bli immun mot virus – så går det till

17 apr, 2020
När vi blir immuna mot ett virus kan det gå till på tre olika sätt – genom aktiv immunisering, passiv immunisering eller genom flockimmunitet. Här förklarar vi skillnaderna.
För att spara den här artiklen måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto kostnadsfritt
Annons

Det pratas av förståeliga skäl mycket om immunitet just nu, i koppling till den rådande coronapandemin och sjukdomen covid-19, som i skrivande stund kostat över 1300 svenskar livet.

Blir man immun när man haft coronaviruset en gång, och hur länge? Kan man bli immun med hjälp av andra människors antikroppar, och när finns ett vaccin klart? När har vi nått flockimmunitet? Frågorna är många, svaren desto färre och de säger inte alltid samma sak.

Men det är viktigt att förstå hur immunförsvaret fungerar – och hur det går till när man blir immun. Framförallt finns det tre sätt att bli immun, i den bemärkelse att risken att bli allvarligt sjuk blir mycket mindre.

Aktiv immunisering

Aktiv immunisering sker när kroppen utsätts för ett smittoämne och därmed aktiverar immunsystemet och börjar tillverka antikroppar för att bekämpa det.

Detta kan ske på två olika sätt: Antingen genom att du blir smittad av infektionen på naturlig väg, med risk att du blir sjuk. Eller att du får en vaccination, som innehåller en försvagad variant av viruset, men ändå triggar kroppen att bilda antikroppar som sedan lever kvar och kan skydda dig nästa gång du utsätts för samma virus.

Annons

Aktiv immunisering ger ofta ett långvarigt, ibland livslångt, skydd mot sjukdomen den ska skydda mot, men det är olika beroende på vilket virus det handlar om. Däremot kan det ta ett tag innan kroppen har utvecklat skyddet, vilket är varför läkare rekommenderar riskgrupper att exempelvis vaccinera sig mot den årliga influensan några månader innan den brukar bryta ut.

Inget vaccin ger dock 100-procentigt skydd.

Passiv immunisering

Passiv immunisering sker när man istället för att tillverka egna antikroppar får dem av någon annan. Detta kan antingen hända redan i livmodern, eller genom att man får antikropparna via blodplasma eller så kallade immunoglobuliner från någon som har visat sig vara immun redan.

Detta kan till exempel användas som behandling mot rabies, eller mot hepatit A när hepatit A-vaccin inte kan användas.

Fördelen med passiv immunisering är att det till skillnad från aktiv immunisering ger ett skydd med detsamma. Nackdelen är istället att skyddet inte är lika långlivat, då det inte får den egna kroppen att tillverka några antikroppar. Det är effektivt i veckor eller kanske någon månad.

Annons

Man har testat detta mot covid-19, då det även gjordes vid SARS-epidemin med goda resultat. Antikropparna kan ges till personer som redan är sjuka i covid-19, för att hjälpa dem att tillfriskna snabbare och inte bli sjukare. Och en studie på fem fall visar att det kan ha hjälpt.

Flockimmunitet

Tanken med den omtalade flockimmuniteten är att smittspridningen upphör om en tillräckligt stor del av befolkningen är vaccinerad eller immun. Det ger då en viss typ av immunitet för de som inte varit sjuka eller är vaccinerade, då resten av befolkningen blir som en mur mellan dem och viruset.

Dina medmänniskor blir dina antikroppar, om du själv inte är immun.

I takt med att allt fler blir immuna så blir det allt färre som kan smittas av viruset, bli sjuka och i sin tur sprida det vidare.

– Om 90% av befolkningen är immun så blir bara var tionde person som träffar på viruset sjuk och kan sprida viruset till nya personer. Om vi har 900 personer som är sjuka och de i genomsnitt skulle smittat 3 personer var, så smittar de i stället 0,3 personer var i genomsnitt. Alltså kommer de 900 personerna att smitta 270 personer. När de blir sjuka kommer de att smitta 81 personer. När dessa blir sjuka smittar de 24 personer. Epidemin dör ut. Det innebär att även de som inte haft sjukdomen (eller vaccinerat sig) skyddas. Flocken skyddar oss, säger Agnes Wold, överläkare och professor i bakteriologi och immunologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, till MåBra i en tidigare intervju.

Annons

Källa: Health, JAMA, Agnes Wold, Uppsala Universitet   Foto: TT

Läs mer:

Corona: Immunitetstester drar igång redan nästa vecka

Anders Tegnell: Vi närmar oss flockimmunitet – detta innebär det

Hur länge är man immun mot coronaviruset – och kan man testa det?

Senaste nytt om corona och covid-19

WHO utlyser globalt nödläge med anledning av Coronaviruset

Hur sprider sig coronaviruset just nu, vad har hänt hittills och vad är det för skillnad mellan en vanlig influensa och på covid-19? Här har vi samlat alla våra artiklar om coronaviruset.

Läs allt om coronaviruset här

 

Annons